_01_img_8407.jpgTANJAS KLINIK
Hem BEHANDLINGAR Kurser Om... Coaching m KALENDER SHOP
Vad säger andra om... OM Tanja Kontakt LÄNKAR ARTIKLAR

Kvicksilver mm

Kemiska ämnen

http://www.kemi.se/vagledning-for/konsumenter/varor-och-kemiska-produkter

kvicksilver-taender.jpgKemiska ämnen är grundämnen och föreningar av grundämnen.

De kan vara naturliga eller framställda.

Olika produkter, eller varor, kan vara behandlade med kemiska ämnen som ger varorna exempelvis brandskyddande, vattenavstötande eller andra

särskillda egenskaper.

Innehåller farliga ämne:

Konservburk Bisfenol A
Blysänken för fiske Bly
Ett brinnande moderkort Flamskyddsmedel
Plastgolv Ftalater
Spånskivor Formaldehyd
Vattend oppar på textil Högfluorerade ämnen
Tuber med konstnärsfärger och penslar. Kadmium
Läderspänne Krom

En fullenrenmolekyl Nanomaterial

Kvicksilver
Piercing Kvicksilver

Nickel är en metall som används i bland annat verktyg och smycken. Nickel kan ge kontaktallergi. Det finns regler för hur mycket nickel olika varor får släppa ifrån sig. 

Det gäller till exempel piercingsmycken, örhängen, halsband, armband, kedjor, vristsmycken, fingerringar, boetter, spännen, nitar, blixtlås, nycklar och metallmärken i kläder. Det finns däremot inga regler för nickel i handverktyg.

Smycken och andra varor kan innehålla olika metaller. Nickel kan ge kontaktallergi, bly kan skada hjärnan och nervsystemet och kadmium kan ge cancer, benskörhet och skada miljön.

Det finns regler för hur mycket kadmium, bly eller nickel som får finnas i en mängd varor. Det gäller till exempel piercingsmycken, örhängen, halsband, armband, kedjor, vristsmycken, fingerringar, boetter, spännen, nitar, blixtlås, nycklar och metallmärken i kläder.

Sverige har lagt fram ett förslag i EU om att förbjuda bly i alla varor som barn kan stoppa i munnen.

Låt aldrig barn suga på varor av metall.

Båtbottenfärger används för att motverka att exempelvis alger, musslor och havstulpaner sätter sig fast på båtens skrov. Färgerna kan innehålla farliga ämnen som gör dem giftiga också för andra vattenlevande djur och växter. Exempel på sådana kemiska ämnen är koppar och zink. Färgerna kan också innehålla lösningsmedel som är farliga för hälsan till exempel genom att orsaka allergier.

Vissa båtbottenfärger verkar på kemisk väg och är bekämpningsmedel. De ska vara godkända av Kemikalieinspektionen innan de får säljas och användas. Det ska stå på etiketten i vilka vatten du får använda sådana färger. Det finns också båtbottenfärger som verkar på fysikalisk väg, exempelvis genom en yta där påväxten inte får fäste.

Istället för att använda giftiga färger kan du göra båten ren på mekanisk väg några gånger per säsong, exempelvis med hjälp av högtryckstvätt, borsttvätt eller flytande skrovduk. Havstulpaner är lättast att få bort just när de fäst sig på skrovet.

Om du köper båtbottenfärg på internet har du alltid rätt att få all faroinformation om produkten innan du genomför köpet. Tänk på att andra länder kan ha andra regler, men att medel som ska användas i Sverige måste följa svenska regler.

Var försiktig om du målar eller tar bort färg och använd täckande klädsel, handskar och munskydd för att skydda mot färg och slipdamm. Samla upp färgrester och slipdamm och lämna till en miljöstation.

Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel är kemiska eller biologiska produkter som är avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada på egendom eller skadar människors eller djurs hälsa. Genom de egen­skap­erna kan bekämpningsmedel också orsaka skada på hälsan och miljön. Därför är det viktigt att de är godkända och att de används på rätt sätt.

I bekämpningsmedelsregistret finns uppgifter om fler än 3 000 produkter. De handlar bland annat om vilka verksamma ämnen produkterna innehåller, på vilket sätt de får användas, om produktens godkännande gäller eller om det har upphört.

http://www.kemi.se/hitta-direkt/bekampningsmedel


Kvicksilver

Kvicksilver finns naturligt i miljön, men mängderna i mark, vatten och havsbotten har ökat på grund av vårt sätt att leva. Det gör att ohälsosamma mängder kvicksilver samlas i de fiskar som lever där. De högsta halterna finns i stora rovfiskar.


Hur mycket får vi i oss?

Hur mycket kvicksilver man får i sig beror främst på hur mycket fisk man äter.

Är kvicksilver farligt?

För stora mängder kan skada hjärnan. Den känsligaste perioden är när barnet ännu är foster då hjärnan och nervsystemet utvecklas. Kvicksilver kan föras över till barnet genom mammans moderkaka och bröstmjölk.

Rekommendationer

Följ Livsmedelsverkets rekommendationer för fisk:

Kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, bör inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år.

Det gäller abborre, gädda, gös och lake, liksom stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den tonfisk som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver.

•Ät inte abborre, gädda, gös eller lake du fiskat själv oftare än en gång per vecka. Det kan leda till kvicksilvermängder som på sikt kan skada hälsan.

Fisk från öppna havet, som Atlanten, Nordsjön, Stilla Havet och Norra Ishavet, innehåller oftast låga halter av kvicksilver och du kan äta den utan risk. Undantaget är de fiskar som kan bli mycket stora, exempelvis stor hälleflundra.

Fördjupning

Så utsätts vi för kvicksilver:

I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver till metylkvicksilver (MeHg). Hur mycket fisk man äter är den största källan till metylkvicksilver. Halten varierar beroende på fiskart och fiskens ålder.

Större rovfiskar innehåller ofta mer metylkvicksilver än mindre rovfiskar och växtätande fiskar. Abborre, gädda, gös och lake kan innehålla höga halter metylkvicksilver, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad.

Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika sjöar.

Livsmedelsverket har uppskattat att medelintaget av metylkvicksilver för vuxna och barn via livsmedel är ca 0,1-0,3 µg/kg/dag.

Gränsvärden:

Det finns gemensamma gränsvärden inom EU för högsta tillåtna kvicksilverhalter i vissa livsmedel som säljs, bland annat fisk. Gränsvärdet för kvicksilver i dricksvatten är 1 mikrogram per liter.

Utöver de EU-gemensamma gränsvärdena finns även nationella gränsvärden för kvicksilver i barnmat.

Riskvärdering

Om man utsätts för stora mängder metylkvicksilver kan det centrala nervsystemet skadas. Under fosterperioden när det centrala nervsystemet utvecklas är känsligheten som störst.

Kvicksilver kan föras över till barnet genom mammans moderkaka och bröstmjölk. I en studie på barn på Färöarna fann man ett samband mellan barns utveckling och den mängd metylkvicksilver som de utsatts för under fosterperioden, medan man i en studie på Seychellerna inte fann något sådant samband.

Världshälsoorganisationen, WHO, har sedan tidigare angett ett tolerabelt veckointag av metylkvicksilver på 1,6 mikrogram per kilo kroppsvikt medan National Research Council (NRC) angav ett tolerabelt veckointag på 0,7 mikrogram per kilo kroppsvikt. Ett nyare tolerabelt veckointag på 1,3 mikrogram per kilo kroppsvikt har tagits fram av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA.

Enligt Livsmedelverkets riskvärdering från 2007 uppskattas att en liten andel (0-4 %) av gravida kvinnor i Sverige kan överskrida NRC:s lägre värde på 0,7.

Referenser

  • EFSA, 2012. Scientific Opinion on the risk for public health related to the presence of mercury and methylmercury in food. EFSA Journal, 10(12):2985.
  • Jecfa, 2003. Summary and conclusions of the sixty-first meeting of the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA), pp. 18-22.
  • Livsmedelsverket, 2012. Market basket 2010 - chemical analysis, exposure estimation and health-related assessment of nutrients and toxic compounds in Swedish food baskets.
  • Livsmedelsverkets rapport nr 7.
  • Livsmedelsverket, 2007. Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk. SLV Rapport 10.
  • NRC, 2000. Committee on the Toxicological Effects of Methylmercury: Toxicological Effects of Methylmercury. National Academies Press, Washington DC.
  • http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/metaller1/kvicksilver/
brinnande-moderkort brinnande-moderkort blysänken-dreamstime blysänken
batbotten båtbottenfärg golvmaterial golvmaterial
kadmiumfarg kadmiumfärg kvicksilver kvicksilver
mostphotos mostphotos vaskrensare vaskrensare
vattendroppar-pa-tyg vattendroppar widget_leksaker leksaker
widget-bacteria-istock bacteria brunratta-matton brunråtta
widget-fargburkar-matton färgburkar glykol glykol
grillkorv grillkorv konservburk konservburk
laderspanne läderspanne tvattmaskin tvättmaskin
vaxtskydd växtskydd

Oorganiska nickelsalter

Fysikaliska data:

Smältpunkt: se texten

Ångtryck: mycket låg

Vattenlöslighet: 0,001-2 400 g/liter

Nickelcyanid (Ni(CN)2) 557-19-7

Nickelfluoride (NiF2) 10028-18-9

Nickelfluoroborat(Ni(BF4)2) 14708-14-6

Nickelhydroxid(Ni(OH)2) 12054-48-7

Nickelhydroxykarbonat

(Ni3(OH)4CO3) 12607-70-4

Nickelkarbonat (NiCO3) 3333-67-3

Nickelklorid (NiCl2) 7718-54-9

Nickelklorid (NiCl2 x 6H2O) 7791-20-0

Nickelnitrat (NiNO3) 13138-45-9

Nickelnitrat (Ni(NO3)2 x 6H2O) 13478-00-7

Nickeloxid (NiO) 1313-99-1

Nickelsulfat (NiSO4) 7786-81-4

Nickelsulfat (NiSO4 x 6 H2O) 10101-97-0

Nickel upptäcktes och namngavs i Tyskland på 1700-talet. Namnet har sitt ursprung från tyska och syftar på ”falsk koppar” vilket hänger ihop med att det återfinns i malm som är snarlik kopparmalm och kunde om bergmästaren inte var observant förstöra kvaliteten på en kopparsmälta.

Världsproduktionen av nickel i världen 1978 var 740 000 ton. En betydande kvantitet återvinns även från uttjänt material.

Nickel kan förekomma i oxidationstalen –1, 0, +1, +2, +3 och +4. Oxidationstalet +2 dominerar bland oorganiska nickelsalter.

Oorganiska nickelsalter förekommer som kristallint pulver eller flak som sjunker i vatten. Färgen varierar mellan olika salter i gulgrön-grönt-mörkgrönt. Smältpunkten är i allmänhet högt (>800 °C). Undantag finns dock såsom nitraten (57 °C) och hydroxiden (230 °C). Vattenlösligheten skiljer sig stort mellan olika salter. Salterna ordnade i fallande vattenlöslighet: nitrat > klorid > sulfat > fluorid > hydroxider, karbonat > oxid.

Oxiden tillverkas genom upphettning av nickel i närvaro av vatten och/eller syre. Oxiden används huvudsakligen för tillverkning av andra nickelsalter (t.ex. sulfat, nitrat, klorid) och katalysatorer. Oxiden används även som pigment i porslin och för tillverkning av magneter (tillsammans med järn). Hydroxiden används bl.a. för tillverkning av nickel-kadmiumbatterier.

Karbonaten används vid metallytbeläggning samt som katalysator vid raffinering av oljor och härdning (hydrogenering och dehydrogenering) av livsmedelsoljor och fetter. Nitraten lämpar sig för metallytbeläggning men kan även förekomma som keramikpigment och bekämpningsmedel. Sulfaten och kloriden används huvudsakligen för metallytbehandlingsmedel samt även vid syntes av andra nickelföreningar (inkl. organiska). Bland nickelsalter är sulfaten den som hanteras i störst volym i Sverige.

Det huvudsakliga användningsområdet är som metallytbeläggningsmedel. Detta beror på nicklets utmärkta förmåga att motstå korrosion, både i marin och industriella miljöer. Nickel motstår ganska bra svavelsyra, saltsyra, klorgas och saltsmältor. Ett antal basmetaller kan förnicklas. Många basmetaller kan elektrokemiskt beläggas med nickel.

http://webapps.kemi.se/flodesanalyser/AmnesInfo.aspx?amne=oorganiskanickelsalter

Tillbaka till F scant

Hermansvägen 94, JÖNKÖPING, Mobil:+46 (0)70 495 05 45;    tanja@tanjasklinik.com