​

Hirudoterapi eller blodigelvård

Förhållandet mellan patient och igel är högst personligt, varje igel används enbart för en och samma människa.

​

​

Blodiglar i läkekonsten

Förbättrar motståndskraft, resar lymfan, stärker kärl och ökar potens med mera.

 Behandlas knäskada. Patientens knä blev bra och behövdes inte opererationen.

​

​Som myggbett

Tanjas Klinik utröner alltid patientens besvär inför behandlingen och berättar att man använder högst två iglar vid första besöket.

Under behandlingen suger en igel cirka 15 gram blod och tillför samtidigt kroppen nyttiga ämnen för blodcirkulationen.

Igeln läggs på huden så att den på ett litet område kan söka det rätta stället där den fäster sig, detta kan ta en stund. När den väl fäst sig känner man just som ett myggbett.

Smärtan försvinner snabbt vilket beror på det ämne som igeln avsöndrar och som har en bedövande verkan. Efter en stund avsöndrar igeln ett sekret, det är igelns svett som rinner ner. Efter något över en halvtimme lossas iglarna och läggs i en flaska och förs tillbaka till naturen.

Enligt praxis är sannolikheten att de dör efter det att de använts relativt stor, de har vuxit upp i laboratoriemiljö och klarar inte naturen. Om de överlever kan i dem i allmänhet användas på nytt efter cirka ett halvår.

Efter behandlingen känns inget speciellt. När man tar av bandagen efter ett dygn ser man små sugmärken.

​

Blodigel (Hirudo medicinalis) är en blodsugande parasit som tillhör ringmaskarna.

Blodigel

Domän:

EukaryoterEukaryota

Rike:

DjurriketAnimalia

Stam:

RingmaskarAnnelida

Klass:

GördelmaskarClitellata

Underklass:

IglarHirudinea

Ordning

Arhynchobdellida

Familj:

KäkiglarHirudinidae

Släkte:

Hirudo

Art:

BlodigelH. medicinalis

Hirudo medicinalisAuktor: Linné, 1758

​

​

http://www.expressen.se/tv/nyheter/

utrikes/en-blodigel-gor-susen/

​

16 januari 2007 16:05

Amerikansk dokumentär från 2000. Om de kanske mest avskydda odjuren i djurriket, blodiglar och flugor.

​

Flugor och deras glupska larver har länge associerats med smuts och sjukdomar. Det finns argument som talar för att flugor är mer farliga än många giftiga insekter. Iglar finns i ungefär 650 olika arter.

​

En av dem, en europeisk medicinigel,

har 32 hjärnor, en arsenal av tänder och kan suga i sig blod upp till tio gånger sin kroppsvikt.

http://tv4.se/tvtabla/episode/398102.html

​

Blodigeln var förr vanlig inom medicinen, idag är den ungerska underarten av blodigel (Hirudo medicinalis officinalis) vanligast, årsbehovet av iglar i Sverige var på 1850-talet ca. 800 000 exemplar.

Blodigeln kan bli cirka 15 cm, är svartgrön till svartbrun med sex rödgula band längs ryggen och lever i sötvatten i dammar och sjöar, och lever på att suga blod från ryggradsdjur. Igeln kan uppnå en ålder av femton år.

Svalget har tre käkar med tänder, vilka kan såga sig genom huden på boskap och människor. När blodigeln bitit sig fast sprutas antikoagel in i vävnaden vilket hindrar blodet från att koagulera.

​

Det naturliga antikoagulantiat hirudin utsöndras från blodigelns spottkörtlar. Ett sår efter bett från blodigel kan blöda i 10-15 timmar efteråt. När blodigeln sugit färdigt lagras blodet i hålrum längs tarmen, och den behöver inte äta på upp till nio månader.

Blodiglar är hermafroditer, och deras äggkokonger läggs i strandkanten i mitten av sommaren.

Blodigeln är i Sverige nationellt rödlistad i kategori NT (missgynnad). Den är inte ursprunglig här, utan infördes under medeltiden.

Medicinsk användning av blodiglar

Blodigeln användes förr till åderlåtning men dess popularitet avtog i slutet på 1800-talet samtidigt som åderlåtning tappade i status som medicinsk behandling.

I modern medicin används iglar i vissa fall för att rädda [transplanterade kroppsdelar med dålig cirkulation.

​

På grund av bristande venöst återflöde samlas blod i den transplanterade kroppsdelen vilket kan leda till komplikationer och vävnadsdöd.

​

Iglar används för att transportera bort blodet tills det venösa återflödet hämtat sig. Igeln suger ut 5-15 ml blod, men på grund av de aktiva ämnena i igelns saliv kan ytterligare 20-50 ml sippra ut.

Iglar har på detta sätt räddat nästippar, öron, läppar och andra lemmar. På grund av risk för blodsmitta destrueras iglar efter användning och ska inte återanvändas på flera patienter.

Blodiglar har i modern tid även använts för att minska svullnad vid åderbråck och som smärtlindrare vid knäledsartros.

​

En svårighet med vetenskapliga studier på iglar är att placeboeffekten av igelbehandling är svårutredd.​

Läs mer

Hirudoterapi eller blodigelvård

är känt sedan urgamla tider, men det är svårt att popularisera användandet.

​

I Sverige tog de bort från Apotekets fria försäljning år 1971, då Läkemedelsföretag lade beslag på de flesta alternativa naturliga behandlingar mm.

I vissa fall kan de läggas i glasburk efter det att de fullföljt sin uppgift i andra fall släpps de ut i naturen på nytt, eller så kan patienten få med sig igeln.

Blodigeln hittar själv till det rätt ställe på kroppen men ofta läggs den just där var patienten har smärta eller på stället man vill vårda.

Igeln inte bara suger blod, den tillför kroppen ämnen som förebygger risk för blodpropp och som stimulerar blodcirkulationen.

​

Blodet rinner med andra ord bättre genom ådrorna efter vården. Sålunda skall iglar inte användas om man har koagulationsproblem.

Igeln suger sig full på 15–45 minuter, varefter den själv släpper. Patienter jämför vården med känslan man har när man bränts av nässlor.

​

Somliga patienter känner svaghet efter vården, men de flesta blir uppiggade och energiska, en känsla som ju även blodgivare upplever.

Blodigelvården hjälper bland annat vid högt blodtryck. Goda resultat har noterats hos män med prostataoch potensbesvär och för kvinnor med övergångsproblem.

​

Även huvudvärk och olika inflammationer kan skötas med blodiglar. Dessutom förbättras den naturliga motståndskraften av igelvård.

​

​Läs mer

​

​----------------------------------------------------

Ur patientens berattelse:

"Hustrun kom ut från affären och fick se makens blodiga ansikte. Chocken mildrades inte när han visade vad han hade i handen. Men hon tog sig samman och körde till akuten på Karlshamns lasarett.

​

Läkarna bedömde att Arne Jonsson måste ha specialistvård.

Patient och läpp skickades snabbt ner till Umas i Malmö. Där konstaterade tjänstgörande läkaren Farokh Farzaneh att det skulle bli en mycket komplicerad operation.

​

Han ringde överläkaren Magnus Becker, som var på kongress med 200 andra kirurger i Nordisk Plastikkirurgisk förening i Malmö denna helg.

– Anders Liss från Uppsala Akademiska sjukhus är en av landets duktigaste mikrokirurger. Jag frågade om han ville hjälpa till, berättar Magnus Becker.

​

– Han ställde upp. Vi skippade kongressmiddagen och kom hit och opererade tillsammans med Farokh i stället.

Blodiglar förvaras i burkar hos plastikkirurgiska klinken vid Umas. De används ofta efter operationer på kroppsdelar med små blodkärl.

​

Operationen har gått bra, och om en dryg vecka kan Arne Jonsson troligen åka hem till Blekinge igen.

– Han bör kunna äta och ha någorlunda funktion i munnen inom en månad. Sedan tar det nog bortåt ett år innan känseln kommer tillbaka helt, säger Magnus Becker.

Han visar upp en burk med blodiglar, som nu tagit över behandlingen sedan läkarna gjort sitt.
– De suger sig mätta och får svullnaden i operationssåret att gå ner. Ibland går det på fem minuter, ibland kan igeln sitta en timme eller mer, förklarar Farokh Farzaneh.

Magnus Becker tycker det är angeläget att ge en annan bild av plastikkirurgin än den som nu dominerar medierna.

– Det handlar alltså inte bara om skönhetskirurgi. Jag ser en hel del hundbetsskador i mitt jobb, och de är inte alltid så lätta att laga."

-------------------------------------------------

 ------------------------------------------------------

http://sydsvenskan.se/sverige/article158945.ece

Avbiten läpp räddas med hjälp av blodiglar

Av Björn Sjö
Senast uppdaterad 15 maj 2006 07:34

Färgade iglar väntar i burk på att de sätts i arbete.

Arne Jonsson fick underläppen avbiten av en kamphund i fredags. Tre plastikkirurger på Umas lyckades sätta tillbaka läppen. Nu efterbehandlas han med blodiglar.

– När vi inte kan få ut blodet på medicinsk väg låter vi iglarna hjälpa till, förklarar Magnus Becker, överläkare på Plastikkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö.

MALMÖ. Blodiglarna sätter fart på blodcirkulationen i det skadade området. När de sugit sig mätta lossar de greppet.

– Man känner bara när de biter sig fast, säger Arne Jonsson när han tar emot i sin sjuksäng på lördagseftermiddagen. Hans mun är täckt av ett blodigt bandage.

Den 45-årige patienten från Blekinge är trött och medtagen efter operationen, men vill ändå berätta vad som hände i fredags.

​

Han och hustrun hade helghandlat i butiken hemma i Karlshamn och skulle lasta in varorna i sin bil.

– När jag böjde mig fram och skulle ta kassen hoppade kamphunden fram och bet sig fast i läppen. Den var kopplad, och ägaren blev jätterädd för vad den gjort och ryckte den åt sig.

Arne Jonsson har fått sin underläpp fastsydd efter en pitbullattack. Nu jobbar iglar under bandaget för att hålla svullnaden nere. Om en månad bör munnen fungera hyfsat igen, tror läkarna.

Allt gick blixtsnabbt. Pitbullterriern lossnade liksom en stor bit av underläppen.
– Det slog mig direkt att jag måste ha tag i läppen. Jag letade upp den på trottoaren, berättar Arne Jonsson.

--